Etikettarkiv: Värdegrund

Barnens bästa skola skapas med Ugglan och kompisproblemet

Malin Carlsson, lärare på Lindblomskolan i Hultsfreds kommun, har gästbloggat hos oss förut, då om ett skriv- och matteprojekt kopplat till Livet i Bokstavslandet. Nu återkommer hon med ett inlägg om att arbeta med skolans värdegrund och UR-programmet Ugglan och kompisproblemet. Trevlig läsning!


På vår skola så har vi en social pedagogisk planering (PP) som gäller för hela skolan. Barnen har varit med och påverkat med elevinflytande hur vi ska jobba för att nå de sociala målen och även varit med och bestämt namnet på PP:n, nämligen Barnens bästa skola. Hur vi har arbetat fram den sociala PP:n finns att läsa på min blogg.

Detta arbete får ju inte glömmas bort. Därför utvärderar vi den pedagogiska planeringen då och då och påminner om att det konkreta arbetet måste fortsätta i klassrummen. Vi har jobbat med värdegrundshus och värderingsövningar. Vi har samarbetsövningar och tränar på att berätta åsikter och om känslor för varandra. En uppgift vi gjort, kopplat till vårt arbete med berättelser, är att vi tittat på UR:s program Ugglan och kompisproblemet. En mycket trevlig programserie från UR som barnen, även i årskurs 3, gillar att se.

Ugglan och kompisproblemet

Ugglan och kompisproblemet

Vi tittar ca 3 minuter in i programmet tills vi sett vad som är kompisproblemet i programmet och sedan pausar vi. Eleverna får då klura på hur man kan lösa detta kompisproblem som personen i programmet råkar ut för. I samband med det så har jag fyllt i inledning- och problem-rutorna  i en 4-ruta, som är den tankestruktur som vi använder för att få en röd tråd i berättelseskrivandet. Elevernas uppgift blir då att rita och skriva lösningar på problemet. Jag lägger också fram tomma 4-rutor och eleverna kan rita och skriva om egna kompisproblem som de varit med om. Efter att vi har kikat på våra olika lösningar så tittar vi vidare på programmet. Hur löste det sig för personen och vilka lösningar hade de?

malinugglan1

Klicka på bilden för att se den större

malinugglan2

Klicka på bilden för att se den större

 

Att jobba med de här målen på samma sätt som kunskapskraven känns viktigt. Viktigt att visa för eleverna att de här målen är lika viktiga som kunskapskraven. Viktigt att vi inte glömmer kapitel 1 och 2 i läroplanen. Så vi självbedömer oss även kring de här målen. Hur tycker du att det går för dig att nå de sociala målen?

malinugglan3

Eleven i exemplet ovan tänker själv att hon kan bli bättre på att säga saker på ett snällt sätt, hon har lagt till en kommentar att det är mest när de bråkar som hon inte använder så trevligt språk. Hon har också sparat en liten bit på att följa skolans regler och att rätta sig efter vad flertalet tycker vid t.ex. en omröstning. Resten klarar hon bra. Klokt och ärligt.

Mysiga och trevliga lektioner med viktiga budskap som Ugglan förmedlar på ett bra och lättsamt sätt.

Malin Carlsson
Läs mer på min blogg

Vi och dom – av Catharina Glaas

Catharina Glaas är lärare på Mälarhöjdens skola, just nu i år 4. Här bloggar hon om hur hon tar sig an polariseringen vi och dom i sin undervisning. Om ursprungsbefolkningen samer kopplat till dagsaktuella händelser, ämnesmål, läroplan och värdegrund.


Just nu är det aktuellt. Vi och dom, menar jag. Med dagens mediainflöde, förintelsens minnesdag och den samiska nationaldagen i bakhuvudet planerade jag ett moment om ursprungsbefolkningen samer i SO. Hade en förhoppning om att eleverna skulle dra paralleller mellan våra svenska minoriteter och konflikter runt om i världen. De vi dagligen hör om på nyheterna.

Att läsa om samer för oss i Stockholm blir lätt något halvt exotiskt och väldigt spännande. En känsla som lätt förstärks av turistindustrin. Jag läste de två uppslagen i vår SO-bok, lusläste läroplanen, sökte på nätet efter inspiration. Jag ville få med både det ”gamla” och det moderna, religion, historia och samhällskunskap. Koppla både till läroplanens ämnesmål och de viktiga kapitlen 1 och 2. Kapitlen om värdegrund, ni vet.

Mina fyror är vana vid att jobba med matriser. Matriser som visar vad de ska lära sig – inte hur. Jag skrev en matris, men hur skulle vi arbeta?  Jag delade ut matrisen till eleverna och frågade hur de ville redovisa sina arbeten. Några valde att skriva faktatext, några ville göra Power Points. De flesta ville göra en väggplansch. Sen lottade jag in eleverna i grupper

Lektionsdags.

– Här är matrisen, sa jag. Hur ska ni hitta fakta?

Smart fråga insåg jag när jag fick svaret av eleverna. Plötsligt var vi inne i en lärorik diskussion kring lämpliga källor. Räcker det att googla? Bör man ifrågasätta sidan man hamnar på? Varifrån får man ta bilder? Kan man se en film/ett TV-program? Hur söker vi information?

Nu följde några spännande lektioner då eleverna googlade, såg filmer från mediateket, slog i skolboken och framförallt diskuterade. Arbetet stannade inte i klassrummet. Jag hörde dem prata både i matsalen, under rasterna och på sociala medier. Några ”tjuvjobbade” hemma!

Det blev mysiga lektioner. Medan eleverna ritade, småpratade och arbetade lyssnade vi på radio.  På SMS från Soppero. En serie där Maxida Märak läser och jojkar en berättelse om Agnes som bor i Solna, utanför Stockholm. En dag får Agnes ett SMS på samiska. Från Soppero, utanför Kiruna.  Hela hennes liv kommer att förändras. Spännande lyssning för nyfikna tioåringar.

Sms från Soppero/UR

Sms från Soppero/UR

De arbeten eleverna redovisade var fantastiska. (länka till bloggenj) QR-koder tar verkligen väggplanscher till en ny nivå. Men jag nöjde mig inte där. Jag hade inte nått tillräckligt djupt.

samer arbete (2)

Så jag gav eleverna ”vanliga” instuderingsfrågor kopplade till de där två uppslagen i boken. Det var rena faktafrågor som; Vad är minoritetsbefolkning? Vad innebär det att vara same? Vad har samerna för rättigheter? Om man är same idag, var kan man bo och vad arbeta med då?

Jag smög också in frågor som ”Vad tycker du om… /hur tänker du kring…?”  Jag ville starta tankar. Jag ville visa att det inte är så lätt som svart eller vitt. Rätt eller fel.

samer-vägg

Nästa lektion lyssnade vi på den del av den fantastiska programserien Rasismens historia som handlar om samer. Jag tyckte det var lite orättvist, heter den. En äldre samisk kvinna, Susanna Huvva, berättar om sin uppväxt. Hur hon tvingades gå i en sämre skola. Historikern Lennart Lundmark berättar om rasismen mot samer i Sverige och om den svenska statens övergrepp. Mest berörda blev eleverna av en gammal radiointervju där journalisten lägger orden i munnen på mannen han intervjuar. Rasismen kom nära.

Rasismens historia/UR

Rasismens historia/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lätt chockade elever gick hem den fredagen.  Det var nämligen två dagar efter förintelsens minnesdag och det var nog inte bara på Lilla aktuellt de hade hört om hur människor delades in i grupper som var olika värda.  MEN… att det fanns i Sverige. Det kom nära. Det berörde.

Veckan efter fick jag så äntligen lyfta min undervisning till den där fantastiska nivån som får oss lärare att sväva på små rosa moln. Vi pratade om utanförskap, vem som bestämmer normer, om vikten att våga säga nej, om grupptryck, ledare, identitet, mänskliga rättigheter, bakomliggande orsaker och konsekvenser av krig och olika religionsuppfattningar/kulturella traditioner. Mina tioåringar gjorde jämförelser mellan de norrländska konflikterna om jakt- och fiskerättigheter och Israel/Palestina! Tack vare ett radioprogram!

Catharina Glaas
Mälarhöjdens skola
@frokencatha

Läs klassens blogg >>

PS. Jag kommer att följa upp det här arbetet med Andrea hälsar på, filmserien där vi får träffa barn som tillhör Sveriges minoriteter.

Andrea hälsar på/UR

Andrea hälsar på/UR

13d. Vem är rasist, vad är rasism och hur kan skolan arbeta med detta?

Vem är rasist, vad är rasism och hur kan skolan arbeta med detta? Det diskuterar vi med Jacob Severin (Forum för levande historia), Liv Lindahl (Önneredsskolan) och Hugo Wester (Skolverket). Det här är den sista podden, i en serie om fyra, som spelades in i Skolverkets monter under MR-dagarna 2015.

Här har vi samlat bra program från UR om rasism >>

Jenny Reichwald (UR), Hugo Wester (Skolverket), Liv Lindahl (Önneredsskolan), Jacob Severin (Forum för levande historia)

Jenny Reichwald (UR), Hugo Wester (Skolverket), Liv Lindahl (Önneredsskolan), Jacob Severin (Forum för levande historia)

13c. Vilka aktiva insatser kan skolan ta till för att motverka rasism och nazism?

Vilka aktiva insatser kan skolan ta till för att motverka rasism och nazism? Det diskuterar vi med Sara Duarte (EXPO), Mirjam Haj Younes (Hovåsskolan) och Hugo Wester (Skolverket). Det här är den tredje podden, i en serie om fyra, som spelades in i Skolverkets monter under MR-dagarna 2015.

Här har vi samlat bra program från UR om rasism >>

Jenny Reichwald (UR), Hugo Wester (SKolverket), Sara Duarte (Stiftelsen Expo), Mirjam Haj Younes (Hovåsskolan)

Jenny Reichwald (UR), Hugo Wester (SKolverket), Sara Duarte (Stiftelsen Expo), Mirjam Haj Younes (Hovåsskolan)

13b. Hur kan skolan hantera spänningsfältet mellan yttrandefrihet och elevernas rätt till skydd mot kränkande behandling?

Hur kan skolan hantera spänningsfältet mellan yttrandefrihet och elevernas rätt till skydd mot kränkande behandling? Det diskuterar vi med Anna-Karin Wyndhamn (Göteborgs universitet) och Hugo Wester (Skolverket). Det här är den andra podden, i en serie om fyra, som spelades in i Skolverkets monter under MR-dagarna 2015.

Här har vi samlat bra program från UR om rasism >>

Jenny reichwald (UR), Hugo Wester (Skolverket), Anna-Karin Wyndhamn (Göteborgs universitet)

Jenny reichwald (UR), Hugo Wester (Skolverket), Anna-Karin Wyndhamn (Göteborgs universitet)

På väg till MR-dagarna

Uppdaterad 10/11 med länkar till alla poddar som vi spelade in på MR-dagarna.


Nu är vi på väg till MR-dagarna där temat är: Tillsammans mot rasism – agera för allas lika värde lokalt och globalt. Vi ska, i samarbete med Skolverket, spela in fyra poddar om hur skolan kan arbeta mot rasism fördelat på följande tider, frågeställningar och medverkande:

Måndag 9 november, 11:15
Kan kunskaper om rasism vaccinera oss mot rasism?
Lyssna här >>
Ylva Wibaeus, Stockholms universitet
Hugo Wester, SKolverket

Måndag 9 november,  13:15
Vilka aktiva insatser kan skolan ta till för att motverka rasism och nazism?
Lyssna här >>
Sara Duarte, Stiftelsen Expo
Mirjam Haj Younes, Hovåsskolan
Hugo Wester, Skolverket

Måndag 9 november, 14:45
Vad är rasism, vem är rasist och hur ska skolan arbeta med/förhålla sig till dessa begrepp?
Lyssna här >>
Jacob Severin, Forum för levande historia
Liv Landahl, Önneredsskolan
Hugo Wester, Skolverket

Tisdag 10 november, 13:15
Hur kan skolan hantera spänningsfältet mellan yttrandefrihet och elevens rätt till skydd mot kränkande behandling?
Lyssna här >>
Anna-Karin Wyndhamn, Göteborgs Universitet
Hugo Wester, Skolverket

Kom gärna förbi och säg hej till oss om du är på plats. Monter 74. Poddarna publiceras här på bloggen när de är klara.

Här har vi samlat UR:s bästa program om rasism och främlingsfientlighet >>

På begäran: tips på program om rasism

Igår fick vi frågan på Twitter om vi inte kunde samla ihop UR:s program om rasism och främlingsfientlighet i ett blogginlägg. Här är det inlägget. Hoppas det finns något som passar. På ur.se finns det MYCKET mer (det är helt omöjligt att samla ihop allt). Prova att söka på diverse nyckelord och filtrera sedan resultatet på ämne och/eller utbildningsnivå.


Bildningsbyrån – rasism (2014), ett absolut måste – för alla. Radio när den är som mest bildande. Lyssna även på något äldre Bildningsbyrån – integration (2011) och Bildningsbyrån – migration (2011). I temat politiska tänkare finns också ett avsnitt om fascismenFör gymnasiet och äldre.

Bildningsbyrån - rasism/UR

Bildningsbyrån – rasism/UR

UR Samtiden har mängder av bra föreläsningar och samtal. Ett litet urval inkluderar Afrofobi i dagens Sverige (2015), Utrikesdagen 2014: Främlingsfientlighet i Europa (2014), Främlingsfienden inom oss (2013), Varning för ras (2012), Förintelsens överlevare (2012), Tolerans och respekt (2013) och  Skolforum 2014: Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet? (2014). För gymnasiet och äldre.

Dokumentärfilmsserien Världen (2008-) samlar filmer från hela världen, ofta med den enskilda människan i fokus. Från säsongen 2015 finns bland annat Den ariska myten och jag. En annan mycket sevärd dokumentärfilm är Jag är Dublin om Ahmed, som är ett så kallat ”Dublinfall”. Och har du inte sett Alltid fick man höra ”jävla zigenare” är det dags att du gör det nu. FÖr år 7-9 och äldre.

I radioserien Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany (2014) leder Fanna Ndow Norrby fyra program med temat diskriminering och exotisering: Fanna, dag 1-4För år 7-9 och gymnasiet.

I smått fantastiska Människor för ändring (2014) tas rasism upp i programmet Little Rock – lika värde. I samma serie finns också programmet Emigranterna – ett annat livFör år 4-6.

Människor för ändring/UR

Människor för ändring/UR

Det finns många som på olika sätt försöker bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vi har program om några av dem, bland annat Aktivismens tid: Meningen (2014), Eldsjälar: Hala Mohammed (2014) och följande delar av De obekväma (2013): Foujan RouzbehMakode LindeSebbe StaxxFör år gymnasiet och äldre.

Rasismens historia (2009) finns som både radio och tv. Serierna har några år på nacken, men fungerar fortfarande. I skrivande stund nås tv-serien endast via inloggning på landets mediecentraler. För år 4-6 och äldre.

Några år på nacken har även programmet Max 1800-tal: Rasismens århundrade (2008) och tv-serien Välkomna nästan allihopa (2009). Båda fungerar fortfarande och på grund av de tre uppföljningsavsnitt som producerades 2014 blir den senare ett spännande dokument över hur samhället och politiken förändrats sedan 2009. Missa inte fördjupningen till Välkomna nästan allihopa. För gymnasiet.

För personal i skolan kanske Skolministeriet : Att bemöta rasism i skolan (2012) ger en del nya perspektiv, liksom En bok, en författare : Nazismen i Sverige 2000-2014 (2015). I både Skolministeriet och En bok, en författare finns många fler program på temat. Du hittar dem på ur.se. För lärare.

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Vill en sätta sig in i hur det är att komma som flykting till Sverige rekommenderar vi Ensamkommande flyktingbarn (2011), Barn utan papper (2012), Skolministeriet: Rör inte min klasskompis! (2014) samt två program i radioserien Barnaministeriet dokumentär, nämligen Zahers resa (2014) och Hinok, 9 år, ska utvisas (2014). Ett måste är också att lyssna till hur Sara Persson arbetar i mottagningsklassen Hjärtat: Lärarrummet: Sara Persson och mottagningsklassen Hjärtat (2015).

Avslutningsvis tipsar vi om webbplatsen Maktfaktorn (2014) där en kan en utforska sina och andras värderingar i en demokrati. För år 7-9 och äldre.


PS. Lyssna gärna på vår poddar från MR-dagarna om hur skolan och lärare kan arbeta mot rasism:

 

En tanke efter premiären av Lärlabbet

Semestern är slut och hösten rivstartar med nya Lärlabbet – ett program för, med och av lärare.

Söndagens premiär var det första av sex avsnitt, som tar upp  mobbning ur olika aspekter (fler ämnen/teman följer). Och en sak som Lena Lingman sa i det första avsnittet, Se mobbning, fastnade hos mig. Kanske är den exakta gränsen för vad som är mobbning och inte av mindre betydelse i praktiken? Det viktiga är väl att vi alltid, barn som vuxna, behandlar varandra schysst?

Diskutera Lärlabbets ämnen på Twitter under #larlabbet.

Lyssna på vår podd om Lärlabbet: #Lärlabbet – för, med och av #lärare

Lärlabbets blogg hittar du fördjupning, eftersnack och gästbloggsinlägg om programmens ämnen och teman.

Dramapedagogerna tar programmet vidare

Brev till allmänheten/URFrida Söderlind och Elin Callmer är två engagerade dramapedagoger som precis har lagt sista handen vid en handledning till serien Brev till allmänheten.

Serien och dokumentären med samma namn handlar om några barn och unga som lever med kraniofaciala diagnoser. Det betyder att de har ansiktsmissbildningar som för flera av dem har lett till många och omfattande operationer under uppväxten. Idén att göra en handledning med dramapedagogik som grund kom upp då redaktionen bakom serien diskuterade hur man på bästa sätt skulle få målgruppen gymnasieelever att ta till sig seriens huvudbudskap: hur bemöter vi varandra? Visst kommer man en bit på väg med samtal och diskussion, men serien öppnade för så mycket mer. Och så kom det sig att Frida och Elin fick frågan om de kunde ta fram övningar för klassrummet som hjälp och stöd för den som vill arbeta vidare med seriens tematik i klassrummet.

– Vi tror att just dramaövningar kan vara ett kreativt och lustfyllt sätt att arbeta på. Att det kan bli ett avbrott från de vanliga arbetsmetoderna i skolan och ge eleverna möjlighet att uppleva och uttrycka sig på nya sätt. I dramaövningar finns heller inget rätt svar, det är övningar som syftar till att sätta igång processer. Att göra dramaövningar är ofta gruppstärkande och kan dessutom bidra till att eleverna i klassen lär känna nya sidor hos varandra, berättar Frida och Elin som båda har erfarenhet från skola och undervisning.

Frida är just nu projektanställd på kulturcentrum Asken i Borlänge. Där hon bland annat leder 4-5-åringar i drama. Annars jobbar hon på fritids på en låg- och mellanstadieskola. Elin pluggar musik på Nordiska Visskolan och jobbar som dramapedagog i projekt på Folkteatern i Gävle. Där handleder hon skådespelarna i deras pedagogiska publikarbete i anslutning till föreställningen Kärleken är fri?! som spelas för högstadie- och gymnasieelever och som berör hedersrelaterat våld och förtryck.

Vad var utmaningen i arbetet den här gången undrar jag och får ett unisont svar.

– Som dramapedagoger är vi i första hand praktiker, som arbetar ”på golvet”, det är sällan vi skriver om det vi gör. Det roliga och utmanande var därför att försöka hitta och konstruera övningar som passar seriens tematik och sen beskriva övningarna på ett sätt som är tillgängligt och förståeligt för lärare som kanske inte har erfarenhet av eller känner sig bekväma med drama. En annan utmaning var att hantera den specifika och känsliga tematiken, i det här fallet vittnesmål om att bli bemött som person med kraniofacial diagnos.

Frida och Elin funderar vidare och berättar att några av de frågor som har följt dem i arbetet med handledningen har varit: Hur kan vi arbeta med ett så specifikt tema som serien har och göra det mer generellt? Hur undviker vi att hamna i ett polariserande där det blir ett ”dom” med kraniofacial diagnos och ett ”vi” utan? Hur gör vi övningar som är inkluderande och icke-kränkande? Går det verkligen att få personer som själva inte har kraniofacial diagnos att få en förståelse för hur det kan vara? Blir det inte väldigt ytligt att göra en kort liten dramaövning om det? Är en kort liten dramaövning bättre än inget?

– För oss handlar det om att ta etiskt ansvar för de ungdomar som medverkar i serien. Till exempel var det viktigt att försöka minimera risken för att diskussioner runt övningarna skulle komma att handla om att värdera eller tycka till om personernas val eller erfarenhet. En av utmaningarna var att å ena sidan låta serien stå för sig själv men å andra sidan göra en handledning som tydligt hänger ihop med seriens innehåll.

Frida och Elin sätter också fingret på vad som är allra viktigast med en handledning:

-Den ska vara lätt att använda. Den ska vara tydlig så att uppgifterna känns genomförbara, säger Elin som har klassrumserfarenhet som dramapedagog.

Frida tillägger att den ska vara Inspirerande. Så att användaren blir motiverad att komma igång med arbetet.

Jag avslutar mitt samtal med de två dramapedagogerna med att fråga om andra UR-program de vill tipsa om och de erkänner att så många UR-program kan de inte säga att de har sett. Jo förresten, bra dokumentärer och en kort film om raketbygge, som Frida visade för lågstadieelever när hon jobbade på fritids. Den fungerade jättebra som inledning till ett raketexperiment.

– Medier är jätteviktiga när det gäller lärande. Filmer, radio, tidningar och internet är något som hela tiden finns runt oss och något alla berörs och får intryck av. Genom medier får vi berättelser till oss, vilket kan väcka nyfikenhet och engagemang, och det är en förutsättning för lärande, avslutar de två dramapedagogerna, och numera handledningsförfattarna, vårt samtal.

2b. #SETT2015 – ”Det är någonting med töntigheten som är väldigt avväpnande”

Den andra av tre poddar från SETT-mässan 2015. Vi pratar med:

  • Jimmy Lindau, lärare f-3, som tycker att även föräldrarna ska se Livet i Bokstavslandet.
  • Amanda Hjort, lärare i svenska och engelska år 7-9, gillar det töntiga i Holly’s Heroes och förklarar hur hon med UR kan ”lura” sina elever att inhämta kunskap.
  • Karin Wendt, resurslärare i f-3, tipsar om UR-program som startar diskussioner om etiska dilemman med yngre elever.

Länkar till programmen som Jimmy, Amanda och Karin pratar om: Livet i Bokstavslandet (hjälper elverna att knäcka läskoden), Bästa bokstaven (fantasifullt om bokstäver för att närma sig skriftspråkets magiska värld), Lässugen (kändisar läser för barn), Vara vänner (om empati, kompisskap och mod), Ugglan och kompisproblemet (etiska dilemman om hur man är en bra kompis), Orka plugga (studieteknik för år 7-9) samt Holly’s Heroes (dramaserie på lätt engelska).