Läser eleverna politiska bloggar?

Vad finns det för alternativ att diskutera politik på nätet? Ett mål i  kursen samhällskunskap A handlar om att eleven ska kunna använda olika kunskapskällor och metoder. För att nå det målet skulle jag använda internet och internetbaserade källor, eftersom det är elevernas hemmaplan. Och för att det är aktuellt i diskussionen kring det kommande valet och sociala mediers betydelse för att politiker att nå väljarna.

Dator i ett klassrum

En sådan uppgift skulle kunna ha sin utgångspunkt i Mathias Östmars inlägg Politik 2.0: Kommer att studeras noggrant av partierna (efter valet) där han menar att öppna bloggplattformar är den mest logiska plattformen för ett möte mellan väljare och politiker på nätet:

” För mig är öppna bloggplattformar det mest logiska sätt att systematiskt närma politiker och väljare på nätet. En mötesplats för politiker är ett intranät. En mötesplats för engagerade och väljare kännetecknas främst av frånvaro av lösenord och hinder för sökrobotar och interaktion i kommentarsfält. För på Google har människor samlats och bloggposter hamnar ju lättare där än politiska samtal på interna möten. Och om, Gud förbjude, dessa ofta nymornade politiker i bloggosfären börjar läsa andra bloggar och länka ihop sig med icke-politiker (läs: väljare och opinionsbildare) så har ju mötet igen skett där människor nu samlas – på våra EGNA plattformar på nätet alltså.”

Östmars argument är tydliga och han menar att alternativen till att nå väljarna på nätet är begränsade.

Var förs den politiska diskussionen?
I inlägget prövar Östmar också andra alternativ där den politiska diskussionen mellan politiker och väljare skulle kunna föras: Ett alternativ skulle kunna vara i kommentarsfälten på nättidningar, men Östmar menar att politiska inlägg lätt drunknar, eller missas i det allmänna diskussionsflödet. Ett annat alternativ skulle kunna vara Facebook men då skriver Östmar så här: “Facebook /…/ är friends only är väl en av de sista platserna vi vill ha spontanbesök av kampanjande politiker?”. Sedan finns andra öppna plattformar vid sidan av bloggar som twitter men Östmar menar att genomslaget på twitter är relativt begränsat eftersom det ” inte är där människor i allmänhet valt att samlas…”

Frågor att diskutera med klassen
När jag läser Östmars inlägg ställer jag mig följande frågor: Stämmer Östmars analys att bloggar är det “mest” naturliga valet? Eller finns det andra alternativ att diskutera politik på nätet, och i sådant fall vilka? Hur kan vi mäta det? Vilket genomslag har politiska bloggar, och bloggar generellt? Vilka grupper kommer politiker att nå genom bloggsfären, eller genom öppna bloggportaler?

De frågorna skulle jag vilja att mina elever undersöker närmare, med hjälp av några olika källor. Till exempel skulle de kunna använda inlägget 37% läser bloggar från internetstatistik och Media Culpas undersökning av den svenska bloggosfären. Media Culpas undersökning ger en fingervisning av hur bloggosfären ser ut samt vad bloggare läser på nätet. Naturligtvis skulle mina elever också få ta reda på mer om Mattias Östmar och ta ställning till om han är en trovärdig källa – det är ytterst relevant i en uppgift som handlar om källkritik.

Därefter kan eleverna utifrån dessa tre olika källor värdera dem och föra en diskussion om olika källors trovärdighet, ta ställning till om de anser att Östmar har rätt eller inte.

Sedan skulle jag vilja använda t.ex. Media Culpas undersökning som utgångspunkt kring en diskussion kring nätbaserade enkätundersökningar och hur de genomförs, vilket också är en viktig uppgift i valtider då opinionsundersökningar ofta duggar tätt. Men det är snarare en fråga för ett annat inlägg.

Skrivet av: Kristina Alexanderson

Kommentarer (0) | Kommentera

Kommentera inlägget